Men inte sedan. Många snålbloggar handlar om någon form av ekonomiskt oberoende. Fri vid 42 ska sluta jobba vid 42 och andra som Familjen Fri och ägamintid skriver om ekonomiskt oberoende och känner sig inspirerade av rörelser som Early Retirement Extreme och Mr Money Moustache. Min tolkning av det hela är att man jobbar som en gnu, lever supersnålt och bävrar ihop pengar tills man kan leva på kapitalet någon gång mellan 40 och 50. Jag känner stor sympati med viljan att hoppa av rått-rejset och ägna mer tid åt det vi själva väljer och mindre tid åt det vi måste (eller tror oss måste) för att få in livets nödtorft. Vad jag inte riktigt begriper är varför inte göra det nu? Varför sen?
Många av de bloggar jag läser har 1. goda inkomster och 2. barn. Enligt lag har alla som har barn under 8 år rätt att gå ner till 75% i arbetstid. Är du t.ex. statligt anställd sträcker sig rätten ända tills ditt barn är 12 år gammalt. Därutöver har du rätt att vara ledig på hel- eller deltid för studier om du nu vill förkovra dig i något för dig närliggande ämne.
Även om du inte därutöver har en ovillkorlig rätt till deltid så kan du alltid fundera över dina anställningsvillkor. En väninna till mig går på timmar, och accepterar sällan mer än omkring 60-70% för hon vill göra annat. En annan väninna har haft en träff med den berömda väggen, och har tillsammans med sin arbetsgivare bestämt att hon ska jobba deltid för att inte hamna där igen.
Vi lever nu och nu och nu. Ingen vet vad som händer imorgon, om fem år eller om tio år. Varför lägga all den här tiden på heltidsarbete om du inte måste? Eller är drömmen om total frihet så stark att det är värt att jobba heltid tills barnen är så stora att de inte vill träffa dig längre?
tisdag 20 maj 2014
måndag 19 maj 2014
Ekonomi
Jag läser ganska många bloggar, och på senaste har jag börjat läsa en del "snålbloggar" om man får lov att kalla det så. Mitt intresse i det handlar om min jakt efter det goda livet, och mina grubblerier om vad det egentligen är för mig. Jag antar att väldigt många av oss är rätt trötta på äta-jobba-sova-dö och all konsumtion som håller ekorrhjulet igång. En nyckelfaktor är ju förstås att försöka dra ner på det, och nu är det dags! Jag är av födsel och ohejdad vana en Slösa av stora mått. Lyckligtvis är jag inte korkad och har dessutom begåvats med en sparsam man, så jag har inte gjort några större dumheter, utom att i huvudsak göra av med alla mina surt förvärvade slantar. Nu är det dags för ett mer medvetet förhållningssätt till detta! Jag ska börja med att inventera status.
I dagsläget sitter jag men en hyfsad inkomst som om man får tro Statistisk årsbok motsvarar ungefär vad Familjen Medelsvenssons drar in tillsammans. Min man har också en helt okej inkomst, om än snäppet lägre än vad min är i dagsläget. Vi bor i en kommun strax utanför en större stad i ett hus som vi köpte 2006 för 2 050 000 kr, ett belopp som vi lånade till sista kronan. Idag uppgår lånet till lite drygt 1,9 miljoner. Därutöver har jag CSN-lån som i dagsläget uppgår till 220 000 kr och som borde vara helt avbetalt om 10 år om man får tro CSN:s beräkningar. I övrigt inga lån.
På tillgångssidan finns förstås huset. Vi har idag ett taxeringsvärde på ca 2,4 miljoner kronor. Försiktigtvis kan man väl anta att husets värde i vart fall uppgår till summan på lånet. Sannolikt skulle vi väl tjäna en slant om vi skulle sälja, men vår målsättning är att bäras ut från kåken så det är inte fråga om något värde vi kan ha till något. I övrigt har jag motsvarande tre månadslöner efter skatt i fonder och sparkonton.
Nu när jag spaltat upp det för mig själv känns det ändå rätt hyfsat. Eller, det hade kunnat vara mycket bättre men det hade också kunnat vara sämre! Utgångsläget är gott!
Snart ska jag fortsätta med en översikt över utgifterna!
I dagsläget sitter jag men en hyfsad inkomst som om man får tro Statistisk årsbok motsvarar ungefär vad Familjen Medelsvenssons drar in tillsammans. Min man har också en helt okej inkomst, om än snäppet lägre än vad min är i dagsläget. Vi bor i en kommun strax utanför en större stad i ett hus som vi köpte 2006 för 2 050 000 kr, ett belopp som vi lånade till sista kronan. Idag uppgår lånet till lite drygt 1,9 miljoner. Därutöver har jag CSN-lån som i dagsläget uppgår till 220 000 kr och som borde vara helt avbetalt om 10 år om man får tro CSN:s beräkningar. I övrigt inga lån.
På tillgångssidan finns förstås huset. Vi har idag ett taxeringsvärde på ca 2,4 miljoner kronor. Försiktigtvis kan man väl anta att husets värde i vart fall uppgår till summan på lånet. Sannolikt skulle vi väl tjäna en slant om vi skulle sälja, men vår målsättning är att bäras ut från kåken så det är inte fråga om något värde vi kan ha till något. I övrigt har jag motsvarande tre månadslöner efter skatt i fonder och sparkonton.
Nu när jag spaltat upp det för mig själv känns det ändå rätt hyfsat. Eller, det hade kunnat vara mycket bättre men det hade också kunnat vara sämre! Utgångsläget är gott!
Snart ska jag fortsätta med en översikt över utgifterna!
lördag 17 maj 2014
Summer of (family) love
Hos Familjen Fri läser jag om filmen Summer of (family) love. Jag måste erkänna att recensionen inte lockar mig till att lägga två timmar av mitt liv för att titta på filmen, men texten får mig att tänka på sommar och semester med barn.
Som barnfamilj (hos oss är barnen 5 och knappt 3) är "vad ska vi göra på semestern?" en stor fråga, i viss mån ett stressmoment och kan definitivt vara en riktig pengaslukare. För ett par år sedan, när Smulan var 1 år kände vi viss stress. Vi hade ingen lust att lägga tiotusentals kronor på en charterresa, sol, värme och bad är inte min grej, vi hade ett med åren minskat förråd av äldre släktingar med stora hus att våldsgästa, ingen närstående med stort sommarhus i trevligt läge och vi saknade helt lust att införskaffa egen sommarstuga. Icke desto mindre kände vi ett behov av att "göra något" på semestern.
Lösningen blev Bettan. Bettan är en Kabe -82 modell Smaragd Grand de Luxe, d.v.s. en härligt brun husvagn som vår stackars klena bil nätt och jämnt orkar dra runt i landet. Vi är oerhört nöjda med Bettan. Hon kostade oss 22 500 kr plus cirka tusenlappen om året i skatt och försäkring. Vi har hittills valt att antingen stå hos familj/vänner med henne (jättesmidigt sätt att hälsa på folk) eller på camping. Vi har med framgång åkt till campingar några mil hemifrån, såväl som över halva landet. Vi lagar mat och grillar i husvagnen, går och leker på lekplatserna, BADAR och spelar minigolf. Jättetrevligt och avslappnat för såväl stora som små, och ett semesteralternativ som kan bli oerhört kostnadseffektivt.
Vi är nu inne på tredje året med Bettan. Innan vi hade henne provade vi att hyra stuga ett år (på Österlen). Det kostade oss 5 500 kr för en vecka. Med den prisnivån så har Bettan betalt sig nästa år. Då bortser jag från att vi med största sannolikhet kan sälja henne för lika mycket som vi betalade plus att vi dessutom använder henne under mer än en vecka varje år.
Så sammanfattningsvis: Man ska ha husvagn!
Som barnfamilj (hos oss är barnen 5 och knappt 3) är "vad ska vi göra på semestern?" en stor fråga, i viss mån ett stressmoment och kan definitivt vara en riktig pengaslukare. För ett par år sedan, när Smulan var 1 år kände vi viss stress. Vi hade ingen lust att lägga tiotusentals kronor på en charterresa, sol, värme och bad är inte min grej, vi hade ett med åren minskat förråd av äldre släktingar med stora hus att våldsgästa, ingen närstående med stort sommarhus i trevligt läge och vi saknade helt lust att införskaffa egen sommarstuga. Icke desto mindre kände vi ett behov av att "göra något" på semestern.
Lösningen blev Bettan. Bettan är en Kabe -82 modell Smaragd Grand de Luxe, d.v.s. en härligt brun husvagn som vår stackars klena bil nätt och jämnt orkar dra runt i landet. Vi är oerhört nöjda med Bettan. Hon kostade oss 22 500 kr plus cirka tusenlappen om året i skatt och försäkring. Vi har hittills valt att antingen stå hos familj/vänner med henne (jättesmidigt sätt att hälsa på folk) eller på camping. Vi har med framgång åkt till campingar några mil hemifrån, såväl som över halva landet. Vi lagar mat och grillar i husvagnen, går och leker på lekplatserna, BADAR och spelar minigolf. Jättetrevligt och avslappnat för såväl stora som små, och ett semesteralternativ som kan bli oerhört kostnadseffektivt.
Vi är nu inne på tredje året med Bettan. Innan vi hade henne provade vi att hyra stuga ett år (på Österlen). Det kostade oss 5 500 kr för en vecka. Med den prisnivån så har Bettan betalt sig nästa år. Då bortser jag från att vi med största sannolikhet kan sälja henne för lika mycket som vi betalade plus att vi dessutom använder henne under mer än en vecka varje år.
Så sammanfattningsvis: Man ska ha husvagn!
På't igen
Efter att ha haft en idé förra året om att använda bloggen till att försöka samla min argumentation runt livet och annat så rann det ut i sanden. Men nu tänker jag försöka igen! Jag läser många bloggar på temat och känner att jag har en hel del tankar och åsikter som vill ut. Så nu utmanar jag mig själv att skriva i vart fall varje vecka till att börja med, så får vi se!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)